Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 493 —
som dessa och hennes krafter skola inte räcka till för en
fortsatt färd till Stockholm, om hon ej får hvila.
—- Följen mig i Guds namn!
Och den groflemmade och i djup bas talande mannen
vände om och gick förut till en stuga, ur hvilken det glimmade
af det ljus, som en stockvedsbrasa, hvilken flammade i den
öppna spiseln, spred kring sig. Stugan låg omkransad
af stora hängbjörkar, hvars grenar nu voro tyngda af
snö, som i det vackra månskenet glittrade så vackert, att
det föreföll, som om millioner diamanter varit fästade
på dem.
Yid dörren stannade han och sade:
— Stigen in i mitt låga tjäll; hvilka I än ären, må er
utgång bli välsignad som er ingång.
— Ären I vördig pastorn? frågade Torsten.
— Ja! svarade mannen.
— Gud signe er! I gören en god gerning, vördig pa-
stor, tilläde han.
Han lyfte derefter jungfru Helena ur sadeln.
— Håll i hästarne säkert, Bolla, sade han.
— Ja! svarade kammartärnan.
Han satte då inte ned jungfruns fotter på snön utan
behöll henne i sina armar samt bar henne in i den väl-
villige prestens hus.
— Finns en plats för de uttröttade kamparne, frågade
Torsten presten.
— Ja, i kohuset, Stina skall visa er dit.
— Godtl Jag ligger hos hästarne i natt.
— Men I ären tre och hafven blott två hästar. I
ären väl på rätta vägar? Ett qvinnorån föreligger väl
ej här?
— Nej, herr pastor. Vi hade tre hästar i går, men
jungfruns gick åt i natt på Björkfjärden för gråbenen.
— Gud vare oss nådig, hvilken olycka, utropade pre-
sten och gick in åtföljd af Bolla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
