Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 516 —
Hennes oro i det sistnämnda fallet var dock alldeles
onödig, ty ung Erik var lika frisk och välbehållen vid sin åter-
komst till Mälsåker, som han varit det vid affärden der-
ifrån.
Hon gick sin man och son.till möte i aulan.
— Välkomna hem, dyre make och älskade son, sade
hon och räckte dem välkomstbägarne.
— Tack, hustru, svarade riksrådet och tömde sin bä-
gare i några klunkar.
— Eder färd har varit lyckosam?
— Ja, lyckosam så till vida, att vi äro återkomna med
lif och lemmar; men sorg och vanära ligga tunga öfver
mina skuldror.
— Vanära? —
— Ja! Kläd dig i säck och aska, hustru! Vår dotter
har rymt med sin älskare?
Det blef ett ögonblicks tystnad.
—• Du fann alltså Helena på Hjortsberga? frågade der-
efter fru Malin med darrande stämma.
— Nej, hustru! Hade jag funnit henne der, skulle hon
kunnat rättas upp; men nu —- — —
— Hvar är hon? Talal — Hon kanske är död, min
älskade dotter?
— Väl, om så vore, hustru. Om de döda får ej sägas
annat än godt. — Men hon lefver helt visst — kanske i
Stockholm.
— I Stockholm? Vår Helena i Stockholm?
— Ja, hustru!
– Men förklara dig! Jag förgås af oro och förtviflan.
— Jo, hör på! Jag kom till Hjortsberga i en uppretad
och upprörd sinnesstämning. Mitt kränkta fadershjerta kände
sig ännu mera kränkt derigenom, att en vän och granne
tillåtit sig att i sitt hus mottaga min dotter, hvilken samme
grannes son narrat från sitt föräldrahem. Jag. hade en god
lexa på tungan, när jag red fram till Hjortsberga och jag
hade förmodat, att min ankomst dit skulle helsas med all-
män ovilja. Men — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
