Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 —
Den flickan hon var på sitt femtonde år;
Jag satte mig på renen ocli drack hennes skål.
Din skål den vill jag dricka och tänka up^å dig
Så länge som lifsådran slår varm uti 111ig.
Nu tittade Sven Vintappare sjelf, en frodig fyratioårs
karl med växt liknande tunnan, ett ansigte som sken af
välmåga och en näsa, som sqvallrade om, att han visste att
sjelf flitigt pröfva det vin, han tappade.
— Det var en rolig visa, sade han fryntligt. Hvad
ären I för små stackare, som kunna sjunga så här midt i
vinterkylan?
— Nådig herre, sade den gamle; men han blef genast
hejdad i sitt tal af Sven Vintappare, hvilken utropade:
■—- Jag är ingen »nådig herreI» Tycker du, min gode
man, att jag ser ut som en »nådig herre», jag?
— Tillgif mig, sade den gamle, att jag inte ser er.
Jag är nästan blind och dessa barn äro mina föräldralösa
dottersöner, som leda mig och sjunga för vårt bröd.
— Är du blind, gubbe? — Nå, så vet, att jag inte är
någon »nådig herre» alls, utan jag är rätt och slätt »fader
Sven», som tappar vin — ja till och med vår nådige konung-
tar vin ur min källare. — Kommen med och sjungen en
visa för mina gäster, I skolen få både mat och dryck till
ett mål •— — ingen skall kunna säga, att — lim! — Sven
Vintappare sett på ett par kakor bröd och en kanna glöd-
gadt vin.
— Gud välsigne er, fader Sven, sade den gamle och
med gossarnes tillhjelp gick han ned i Sven ATntappares
källare, hvilken låg en trappa under gatan eller med andra
urd i sjelfva källarvåningen i ett hus.
Sven Vintappare hade en stor källare invid Vesterlång-
gatan och i denna källare voro uppradade utmed väggarne
stora vinfat, hvilka innehöllo det skönaste vin, som han
sålde till många förnäma kunder och äfven till förmögnare
borgare, som hade råd att hålla sig med vin och inte voro
nöjda med det oundvikliga ölet, hvilket de kunde brygga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
