- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
532

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 532 —
— Må vara! I dessa dagar går den ärligaste man inte
säker till lif och lem — och det säger jag, kosta hvad det
vill, att här skulle bli ett gräsligt blodbad, derest icke Ka-
rin Månsdotter funnes. Hon är vår hufvudstads, ja vårt
lands skyddsengel, hon är vår nådige konungs gode ande och
väl vore hon värd att på rama allvaret bli kallad drott-
ning Karin!
— Låt oss dricka för henne.
—- Botten upp för Drottning Karin!
— Tvi den lede, den skålen dricker jag aldrig, sade
Pehr i Porten och reste sig upp.
— Gif dig till freds, broder Pehr, sade Göran Helsinge,
är lyckan god, så blir Karin Månsdotter drottning, och det
kan vara godt att ha druckit hennes skål i förtid, me-
nar jag.
— Hon är ju blott en korpraldotter.
Nå, än sedan. Hennes far är korpral, det är sannt
och det är inte mycket, men han är ju också väpnare hos
Sten Gustafsson Brahe och det är för mer.
— Men ändå intet, menar jag, invände Pehr i Porten.
— Drottning Karins skål! ropade Mats Skoflickare.
— En skål för drottning Karin, ifyllde Bengt Handsk-
makare, Håkan Krämare, Måns Guldsmed och äfven Görau
Helsinge, ehuru han satt vid samma bord som rike Pehr
Krämare, hvilken han förmått att sitta qvar.
Och skålen dracks.
— Hon har fötter som en kattunge, så små äro de,
sade Mats Skoflickare, sedan han satt ifrån sig bägaren.
— Och händer som ett barn, intygade Bengt Handsk-
makare.
— En växt som en älfva, sade Håkan Krämare.
— Ja, ja inföll Måns Guldsmed, inte får man undra på,
att vår nådige konung är glad vid att se henne.
— Men den som inte är glad, det är Göran Persson. —
— Sjungen, nu mina gossar, passade Sven Yintappare
på att säga. Han var inte rätt nöjd med, att man i hans
vinkällare talade om Göran Persson. Han visste nämligen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free