Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 547 —
ute i stallet hos sina hästar, som han ansade om efter bä-
sta förmåga och talade till dem, som om de varit men-
niskor.
Kyrkoherden ville för egen del ej ha något med iscen-
sättandet af den af hans hustru uppfunna listen; men han
hindrade inte henne att ha det. — Och hon var ytterst
verksam. Hon skaffade en sliten mansdrägt och en staf åt
vapnaren, samt några slitna plagg åt jungfrun och Bolla
Men det hade varit henne omöjligt att få fatt i några flick-
kläder ^ och derför tillbjöd hon dem i stället ett par trasiga
och trådshtna gosskostymer, som hon köpt af några fattiga
menniskor för de penningar, som jungfru Helena lemnat
henne dertill.
På detta sätt blefvo jungfru Helena och Bolla klädda
till tiggargossar.
När de kommit till Söderport, prisade de den goda prest-
fruns anordningar och gjorde det äfven sedan, icke minst
tillföljd af den välbehöfliga tillökning de fingo i sin ganska
sparsamma kassa genom sin sång i Sven Vintappares
källare.
Allt tycktes gå dem väl i händer.
Gerna skulle såväl jungfru Helena som äfven Torsten
ha velat genast gripa sig an med befrielseverket vis à vis
junker Holger. Men de förstodo, att detta ej lät sig göra
straxt. De voro klädda till tiggare och gatsångare och som
sådana måste de uppträda för att inte draga misstankar
till sig.
De hade ingenting emot, att de blefvo afvisade från
Mårten Skinnares bod, der de stannat för att sjunga. Lika
litet hade de något emot att bli ombedda att komma ned i
Sven Vintappares källare och der få mat och dryck; ty de
voro både frusna och hungriga. Men hur förskräcktes de
ej, när de fingo se riddar Gustaf Stensson komma dit.
Han skulle helt säkert känna igen dem och han skulle
kunna göra deras plan om intet.
Han var deras värsta fiende, det kände de; han var ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
