Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 576
— Hvad är det?
— Jag hör någon sjunga.
— Det är väl jungfru Karin.
— Nej, hon gick nyss till kungen.
— Då är det någon af de nya tärnorna.
— De kunna också sjunga af glädje.
— Ah, hvad jag hatar dem.
— Var försonlig, de ha ju ej gjort dig något ondt.
– Jag fördrar dem dock ej!
— Hör!
— De sjunga vackert.
— Det är bara den ena, som sjunger.
Och de hade rätt. Det var Bolla, som sjöng, medan
hon sömmade, sjöng dels för att uppehålla sitt eget lynne,
dels för att förströ jungfru Helena och dels samt kanske ännu
mera för att låta omgifningen tro, att de båda flickorna voro
glada och muntra.
— Hon sjöng:
Herr Helmer han rider i rosendelund,
Der förde han sin hök och sin hund.
— Så fermer rider herr Helmer i sadelen. —
Herr Helmer han rider i rosendelid,
Der möter han jungfruns bröder sju.
— Så fermer rider herr Helmer i sadelen. —
— Tror du, Bolla, att jungfru Karin skall kunna utverka
frihet åt Holger, sade jungfru Helena och lyfte sina tårade
ögon från arbetet.
Men Bolla, hvilken var rädd för, att det skulle finnas
dolda lyssnare, svarade intet utan nickade i stället jakande
på hufvudet samt sjöng med högre röst, innan jungfrun
ännu hunnit säga sin fråga till slut:
Herr Helmer, herr Helmer, rid oss ej för när,
Vi hafva dig icke al hjertat kär.
— Så fermer rider herr Helmer i sadelen. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
