- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
641

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 641 —
— Nå, hvarför slutar ni?
— Jag tyckte, jag hörde någon röra sig.
— En råtta!
— Lika väl en lyssnare.
Han steg upp och gick rundt omkring i hvalfvet för
att söka utforska, om någon lyssnare verkligen fanns och
hvar den stod att finna.
Ingenting ovanligt märktes. På flera ställen lade han
örat till muren, men han kunde inte upptäcka något, som
ingaf farhågor.
Något lugnad gick han då tillbaka till junkern och slog
sig åter ned bredvid honom.
— Jag har visst misstagit mig, sade han.
— Helt visst har ni det.
— Hör på då! Hvarje afton bäres in till oss vår mat-
ranson afsedd för den följande dagen.
— En mager kost i sanning, inföll junkern.
J°! j°> inte blir man fet på den anrättningen; men
ju magrare man är, desto lättare är det att slinka igenom
en liten springa och det är hufvudsaken för en fånge, som
vill rymma, menar jag.
— En liten kroppshydda är utan tvifvel bättre än en
stor för den, som önskar dölja sig; men krafterna bli min-
dre, ju längre man svälter sig och jag förmodar, att en
rymling väl behöfver sina krafter.
— I farans ögonblick komma krafterna åter som på
befallning, svarade fältskärn.
— Måhända är det så. — Men ni sade–––––-
— Ja, jag sade, att vi måste söka fly och att vi skulle
bära ut hvarandra. Jag har derför mina ögon och tankar
fästade på karlen, som bär in vår föda.
— Vill ni söka öfvertala honom —- — —
— Nej, nej, hvad tänker ni på, junker? Att till honom
säga ett ord om en tillämnad flykt, vore detsamma som att
sjelfva slå oss i bojor–––-— och har man väl fått så-
dana på sig, så flyr man så lagom sedan, menar jag.
Junkern ryste, när han hörde talas om bojor.
Drottning Karin. 41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free