- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
772

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 772 —
var alldeles oskyldig till det förfärliga brott, som lades
henne till last?
Göran Person var ej sen att lyda konungens befall-
ning. Han såg väl den afsvimmade flickan, men hans
djefvulska sinne ingaf honom, att han nu borde bemäktiga
sig Karin Månsdotters person och hämnas på henne all
den förtret, hon gjort honom genom att omstämma konun-
gen från grymhet till mildhet vid olika tillfällen.
Gripen henne! befallde han väpnarne och pekade
på Karin.
Men karlarne rörde sig ej ur fläcken. De kände Ka-
rin Månsdotter och aktade henne. De hade äfven till slut
fått syn på den på golfvet liggande qvinnan och de för-
stodo, att det var henne, konungen åsyftat. De kände
igen äfven henne och visste, att hon var kammartärna hos
Karin Månsdotter och de kunde inte förstå, huru hon skulle
kunna vara majestätsförbryterska.
Gripen henne! befallde prokuratorn åter; men då
likväl ingen rörde sig för att lägga hand på Karin Måns-
dotter gick Göran Person sjelf fram till henne och lyfte
sin hand för att fatta i henne.
Men då rätade Karin Månsdotter ut sig i hela sin
gestalt och spände sina klara och lugna ögon i prokuratorn
sägande:
Rör ej vid mig, så vida ert lif är er kärt!
Hon såg ut som en drottning, der hon stod utan att
darra och med blickarne stadigt riktade på den mörka ge-
stalten, hvilken inte kunde uthärda dem utan vände sig
långsamt åt sidan samt låtsades då först få se jungfru
Helena.
— Gripen henne! befallde han för tredje gången. Men
denna gång pekade han på jungfru Helena och nu hastade
väpnarne fram och lyfte den ännu sanslösa flickan upp
från golfvet samt buro henne ut ur rummet.
Alla utom Karin Månsdotter följde det ohyggliga
tåget.
Rär hon väl blef ensam, föll hon på sina knän, knäppte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free