Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806 —
Detta sorl väckte fru Sigrid från hennes böner och hon
sprang upp samt såg genom det uppslagna fönstret, hur
hennes älskade make under hugg och slag leddes fram till
en väldig bok, som stod ensam ungefär midt emellan läg-
ret och gården.
Återigen ville den äktenskapliga kärleken taga öfver-
hand hos henne. Men med kinder hvita som snö gick hon
ut och trädde med värdighet fram på vallen.
Detta tycktes major Wedel hafva väntat; ty han hade
hela tiden haft sina blickar fästade på Markaryd och. då
han nu fick se fru Sigrid, befallde han, att man en stund
skulle dröja med att hänga fången, tog några man med
sig och avancerade fram emot vallen.
— Aren I fru Sigrid Bjelkesson? frågade Wedel, då
han kommit inom hörhåll.
— Ja, svarade hon.
— Viljen I med godo öfverlemna till mig Markaryds
gård? frågade han vidare.
— Nej, svarade hon entonigt men bestämdt.
Då måste er make dö, sade dansken.
Måtte Gud straffa er för er grymhet! ropade fru
Sigrid nu blossande af harm.
Öfverlemna gården och I skolen återfå er gemål,
parlamenterade Wedel.
— Nej!
— Är det ert sista ord?
— Ja!
—- Lägg snaran om fångens hals! befallde Wedel sina
män, af hvilka en red tillbaka till boken, der fången ännu
förvarades.
Befallningen åtlyddes. Snaran lades om herr Thures
hals, men han hissades icke upp i trädet. Man hade ännu
ej fått befallning derom.
— Fullborda ert skändliga uppsåt, skurk! ropade fru
Sigrid med gråten i halsen. Detta land, fortsatte hon, till-
hör min konung, och det oskyldiga blod, som 1 här utgju-
ten, skall en gång komma öfver edert hufvud, ja dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
