- Project Runeberg -  Drottning Karin. Historisk roman från Erik XIV:s tid /
812

(1899) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

812 —
Vår nu regerande konung har i sina dikter »Ur sven-
ska flottans minnen» gifvit en skön beskrifning öfver Horns
amiralskap och vi citera ur densamma följande ord af den
höge diktaren:
»Det var en tid, då svenska flaggan fruktad
Ifrån »St. Eriks» topp sågs vecklad ut.
Hvarhelst en ovän mötte, blef han tuktad
Och djerfdes knappt ur hamnen mer till slut;
Men lopp han ut — Klaes Kristersonl Din ära
Din storhet var — han önskat hamnen nära.
Erån Stockholmsskären ned till tyska vallen
Din flotta herskade i hvarje trakt.
Jal inåt sundets vågor ljödo skallen
Af hennes stycken, dundrande med makt.
Kung Fredrik stördes i sitt slott vid festen
A£ »den till bröllop icke bjudne gästen».
Förgäfves Herluf Trolles drakar sökte
Att hejda, Horn, ditt ärofulla lopp;
Hans tapperhet din segers glans förökte
Och gäckadt blef den danske hjältens hopp.
För Otto Rud ej gick det bättre sedan
Han ärligt slogs, men — lyckan var i nedan.»
På ett af de svenska fartygen, kalladt Svanen, förde
herr Peder Axelsson Banér befälet och hans närmaste man
var herr Sten Svantesson Sture.
Banér uppmanade sitt folk till tapperhet, hvilket emel-
lertid inte behöfdes och herr Sten Svantesson var icke min-
dre mån om att nedgöra danskarne.
Dessa båda män stodo i mycket högt anseende hos
Klaes Kristersson Horn och de gjorde äfven skäl för det
förtroende, som han skänkte dem; ty nu under stridsvim-
let, kul- och pilregnet veko de icke en hårsmån tillbaka
och de förstodo äfven att egga sitt folk till en tapperhet,
som var nästan sagolik. Hvar striden rasade hetast, der
ville de vara med.
Men icke många timmar hade striden varat, förrän en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:16:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/drottkarin/0816.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free