Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 829 B
hindra, utan såsom trogna tjenare och undersåter akta H.
Kongl. Maj:ts gemål såsom Sveriges drottning, samt erkänna
hennes och Kongl. Maj:ts barn såsom arfvingar af Sveriges
krona. »
Detta var den skrifvelse, hvarigenom konung Erik skaf-
fade sig rätt att äkta Karin Månsdotter och förklara henne
för Sveriges drottning.
Ungefär fjorton dagar efter sedan detta dokument blif-
vit undertecknadt och uppläst i rikets alla kyrkor, kom
herr Svante Sture, hvilken varit på jakt och lyckats skjuta
en massa foglar, tillsammans med sin skogvaktare in till
Stockholm för att sälja jaktbytet.
Han hade tagit med sig sin bössa, emedan den tagit
någon skada under jakten samt begaf sig med vapnet i
hand upp till Norrmalm, hvarest en vapensmed hade sin
verkstad, för att lemna bössan derstädes.
Under vägen mötte herr Svante konung Erik, hvilken
blef mycket missnöjd öfver, att han bar sin bössa i han-
den, hvarför konungen genast lät fängsla herr Svante och
befallde, att han skulle föras till Smedjegårdshäktet, hvarest
han på andra eller tredje dagen derefter blef under tortyr
förhörd af Göran Persson, hvilken genom tortyrens makt
ville framtvinga öfver herr Svantes läppar en bekännelse
om, att han haft vapnet med sig in till staden i afsikt att
med detsamma skjuta konungen.
Grefven vred sig under tortyrens plågor, men den ön-
skade bekännelsen kom dock icke öfver hans läppar.
Då Göran Persson erfor, att herr Svante var till denna
grad ståndaktig, beslöt han att använda andra medel.
Han erbjöd för den skull den ädle fången ett hundra
daler silfvermynt, om han ville uttala bekännelsen.
— Skurk! utropade herr Svante under ädel vrede.
— I viljen ej bekänna? sade Göran Persson.
— Jag kan ej säga annat, än hvad jag kan stå för
inför Gud och mitt samvete, svarade herr Svante.
Då blef Göran Persson vild af raseri och befallde, att
tortyren skulle fortsättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
