Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 952 —
’ \
armar om fru Malin,
hvilken å sin sidatryckte
lienne mot sitt hjerta.
Det bief ett par ögon-
blicks tystnad, hvilken
hvarken den främmande
riddaren eller junker
Erik ville bryta.
Slutligen sade fru Ma-
lin darrande pä stäm-
man:
— Helena1
— Moderi svarade
fru Helena; ty det var
hon och hennes gemål,
som kommit till Mäls-
åker.
Herr Eskil hade aldrig
kunnat förlåta sin dot-
ter, att hon hemligen
lemnat Mälsåker; men
fru Malin hade för länge
sedan förlåtit henne
det, och nu kände hon sitt hjerta vidgas af en glädje, som
hon icke erfarit på mycket länge.
— Så har jag dig åter, älskade dotter, fortfor fru Ma-
lin under den djupaste rörelse.
Så får jag åter hvila mitt hufvud mot’"ditt ömma
hjerta, goda moder, sade fru Helena, under det att den ena
tåren efter den andra qvällde fram mellan hennes långa
ögonfransar.
Junker Erik och riddar Holger vexlade ett handslag af
ömsesidig förståelse och vänskap.
Så skall det se ut, sade en kraftig och glad röst
bakom denna grupp.
Alla sågo upp och der stod herr fiudolf Björnson
leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
