Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 963 —
tyckt för en sådan handling som att lägga sin krönta bro-
der så illa.
— Han förföljer kung Erik i döden.
Fy!
— Hertig Carl har opponerat sig mot detta.
— Det var värdigt gjordt.
— Och kungens begrafning?
En tiggares.
— Man blir sjuk af att höra dylikt. *
Nämn ej om detta för drottningen, sade Flemming.
— Nej, nej.
- Må hon lefva i den tron, att hennes gemål fått
en en kung värdig hviloplats.
Att förfölja en person efter döden?
— Ja! Och hvad —• ——
— Tyst, nu kommer drottningen !
Samtalet afstannade.
Drottningen kom åter ut ur byggnaden och gick fram
till sina gäster bärande ett litet paket.
— Tag detta, sade hon och öppnade paketet, hvilket
innehöll ett smycke. Tag detta och lägg det på kung Eriks
graf i Westerås domkyrka.
Eders majestäts uppdrag skall blifva utfördt sade främ
lingen och tog emot smycket, hvilket han vecklade in.
— Det blir min sista helsning till min gemål. Sjelf
får jäg aldrig böja knä vid hans monument, sade hon suc-
kande. Flemming såg på sin vän, som bockade sig stilla-
tigande.
— Och nu till de lefvande, sade drottningen och för-
sökte le, under det att hon visade på de kring majstången
dansande. ° J
När Flemming och hans vän på aftonen lemnade Liuk-
sala, sade den senare.
— Jag tackar er herr ståthållare; aldrig skall jag
glömma denna dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
