Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Paris' yttre fysionomi. — Parisarn. — Parisiskan. — Fransysk sparsamhet. — Flanering. — Jardin des plantes och Boulognerskogen. — Invalidhôtellet. — Bonaparterne. — Stora Operan. — Théâtre Français.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man erfar af utsigten från kyrkogårdens öfversta terrass.
Här har man staden Paris i sin nästan oöfverskådliga
storhet liggande utbredd så långt blicken når — ett
kolossalt smycke omlindadt med Seinens vattrade gråblåa band.
Nästan högst bland alla dessa torn och kupoler höja sig
dômerna af Invalidhôtellet och af Panthéon. Den förra
hvälfver sig öfver herrskaresnillet, den sednare fastmer
öfver storheter i andens rike, hvilkas stoft med stor pomp
der nedlades af en beundrande samtid. Men ett kommande
slägte lät deras aska ej hvila i ro utan strödde ut den för
himlens vindar. Hvalfven under kyrkan, der gudstjenst
aldrig hålles, hafva ju herbergerat för kort tid såväl
Voltaires, Rousseau’s, Mirabeau’s ben, som odjuret Marats
— men den ena efter den andra har i sinom tid blifvit
afhyst och dessa ben äro försvunna i obekanta öden.
Marskalken Lannes sarkofag har dock, märkvärdigt nog,
fått qvarblifva här oantastad af alla partier tills vidare.
Kommunarderna nöjde sig med att från Vendôme kolonnen
nerstörta, på ett tjockt underlag af spillning, först Napoleon
I:s staty och sedan hela kolonnen bit för bit. Jag har
hört berättelsen om denna vandalism af ett åsynavittne,
som ännu var helt upprörd deraf, och förtjust öfver att
vandalerna, med målaren Courbet i spetsen, skola tvingas
att på egen bekostnad uppresa kolonnen igen. Förlustelsen
torde bli dem dyrköpt.
Men hösten nalkas. — Icke en nordisk kuslig höst,
med blott gula löf och snöslask, utan de gyllne frukternas
höst, med saftiga päron stora som kålrötter, drufvor i rika
klasar, persikor som smälta i munnen o. s. v. — Vi äro
bjudna till mellersta Frankrike att se vinskörden på
Touraine’s bördiga slätter och vid Loires mångbesjungna
stränder. Det bär af för oss i morgon. Farväl, tjusande Paris!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
