Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från Paris till Medelhafskusten. — Nimes. — Arles. — Marseille. — Corsika. — Stormig öfverfart till Afrika. — Bone. — El Kasbah. — Fort Génois och Fort du Lion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bædecker, ty arlesiskan kände ej det allra minsta deras
historia. Hon uttryckte blott den högsta förundran öfver
vår lärdom, som visste så mycket att förtälja om
historiska minnen i hennes hemort, hvilka hon i hela sin lifstid
betraktat dag ut och dag in med likgiltiga ögon, utan aning
om, att de voro så gamla och så märkvärdiga. Men det
kom sig väl deraf, mente hon, att vi kunde läsa så bra i
bok; det kunde icke hon. Ej heller hade någon förut
berättat henne om ruinernas ursprung och ålder. Hon hade
redan länge umgåtts med tankar att sätta både sin flicka
och sin gosse i skolan och lära dem mycket, som hon sjelf
hade velat känna. Nu var hon fast besluten att göra det,
när hon såg lärdomen skänka så mycket nöje. Innan vi
åtskildes, nödgade hon oss på det vänligaste sätt att besöka
hennes hem, der hon bjöd oss förfriskningar, — en
komfortabel bostad med sin lilla salong, renlig nog för att vara
i södra Frankrike.
Hon ville till och med skänka oss sin fotografi, men
vi nändes ej beröfva henne det enda exemplar hon hade
och medtogo ej densamma, ehuru det varit rätt roligt att
förvara denna typ bland våra reseminnen.
Sedan vi lemnat Arles bakom oss, började småningom
här och der blåa vikar af Medelhafvet glittra fram.
Ännu ett par timmars färd och vi sågo dess böljor
mäktigt rulla mot de stolta, syperba kajerna i Marseille,
garnerade med otaliga masttoppar, kommande från alla haf
på jordklotet. En menniskomassa, iklädd både öster- och
vesterlandets olika drägter och talande alla tungomål,
vandrar likt sträfsamma myror öfver dessa kajer och det är
om staden Marseilles pulsåder La Cannebière som
sydfransosen säger med sin naiva skrytsamhet: — „Paris vore
ett litet Marseille, om Paris endast hade La Cannebière.“
I ett af de praktfulla hotellen här ämnade vi slå oss
till ro åtminstone några dagar — men ödet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
