- Project Runeberg -  Axel Engdahls jubileumsalbum 1895-1920. Axplockning ur författarens revyfabrikation /
37

(1920) [MARC] Author: Axel Engdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ja, jag har alltid hatat mansfasoner —
ett kar-bad kan dom aldrig få mig till,
och när nån gång dom bjur mig fiskportioner,
ja äter aldrig böxena i sili.

En gång en jägare mig tänkte föra
i brudstol, men ja blef’en inte när’,
för gu ske lof, i tider fick ja höra,
att det en hane satt på hans gevär!

Koralen och Zara.

(Sjungen af ZARA BACKMAN och ROBERT BOHMAN)
Koralen:

Älskar du maj som för,
tjoss maj så näsa blör,
i mina mollskinnsrör
finner du gladt humör!

Zara:

Naj, som vårt svenska smör
har ja bytt om kulör,
rösträtt ä min likör —
en har la karaktör.

Koralen:

Inte ja daj förför,
men som din konduktör
blommer ja för daj strör
utur mett lifs portör.

Zara:

Du me ett lockitt skör
och alla tillbehör
hjärtklimpen gör så mör
så ja knappt vet hva ja gör.

Koralen:

Ja, snart som en rik grossör
eller som deriktör,
blir ja din levrantör.

Zara:

––––––-Kör!

Måns och Stava.

(Sjungen af GENTZEL och fröken OLSSON).

Mel.: »Askersunds-Golliat». Se »Visor» af Axel
Engdahl, 2:a saml.

Måns:

Ja, min kärlek, Stava, växer som ett trä
om du bara nu i växet följer mä.

Stava:

Ja, ja klättra ska tess att ja kommer opp i trädets

topp,

om ja också blåser får uppå min kropp.

Han:

När du på hotellet står å deskar glas
går mett hjärta nästan utå fröjd i kras,
för ja vet, att skvätten, som en gäst i glaset

lämnat kvar

för sin Måns min lella Stava allti spar.

Hon:

När vi gefter oss en gång, om du ä snäll,
ska vi själva ha ett litet brunnshotell,
då te spara pängar ska ja inte bli som nu så lat,
men förtjäna redit på all dåli mat.

Han:

Men nån desketrase vell ja inte bli,
bara vila mej å inte hogga i,
å när dagen börjar på å bli e lita smula skum,
(hastigt) så går vi å lägger oss i var sitt rum.

Hon:

Varsitt rum? Ja har väl allri maken hört.

Är det därför, som du Stava har förfört?
Dubbelsäng de ska ja ha, om ja ska gefta mej me

dej.

Var sitt rum? En kan så lätt förkyla sej.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eajubileum/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free