- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
19

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

tisk kraft: början af all rörelsa, egentligen blott för att gifva
första impulsen, hvilken sedan mathematiskt fortsattes och
bygde verlden mekaniskt på egen hand. — Det var ur
denna ytliga åsigt som nästa försök till en mensklighetens
historia framgick, det första hvarpå den nyare filosofien haft
inflytande, nemligen Voltaires.

Den åsigt, som genom den Lockeska sensualismen
gjort sig gällande och som gynnades af den herrskande
riktningen på det fysiska och mathematiska, blef i
Frankrike inhemsk och populär genom Voltaire, som under de
landsförvisningar, af hvilka han träffades, hade tillbragt två
år i England. Han använde denna åsigt med största éclat
äfven på historien.

Sin åsigt af mytherna skulle Vico kunnat framställa
med denna inskription: "Introite, et heic Dii sunt." Emot
kyrkan stod han dock, till följd af hennes ensidighet, i
hemlig opposition, ehuru han sökte att undvika densamma.
Men denna hans hemliga opposition kunde ej undgå att förr
eller sednare offentligt utbryta. Det var nemligen svårt att
visa, att ett visst folk uteslutande var Guds, så mycket
mera som detta folks handlingar, långt ifrån att vara i allo
moraliska, tvärtom ofta förete de mest skärande dissonanser
mot sedligheten. — Hade emellertid Vico blott hållit sig till
den profana historien och lemnat christendomen orörd, så
vände sig deremot Voltaire direkt, om ock i uttrycken
indirekt och ironiskt, emot densamma. All symbol ansåg han
för ett bedrägeri. Deraf den i hans "Essais sur 1’esprit"
uttalade grundsats, att hvar och en, som i Guds namn talat
till folket, varit en bedragare. Hèla den föregående tiden,
der menniskorna uppträdt såsom Guds representanter, vore
endast en sammansättning af ömkliga fördomar. Historien,
i stället för att framställa ett förlopp, ledande till en öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free