Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
idéernas antagande ocb tiliegnande af dem, som ba andra
historiska traditioner, annan nationalitet. Universalitet, som
är ett kännetecken på sanningen, står endast att vinna genom
afskakande af alla partikulariteter, de må vara af hvad slag
som helst. — Historiens filosofi förer oundvikligt till den
religiösa ståndpunkten, ty den existerar platt icke utan denna
ståndpunkt. Det är den enda, hvarunder denna filosofi är
möjlig; för den historiska utvecklingen funnes eljest blott
ettdera af tvänne alternativer: antingen vore historien en
succession, bestämd af en oundviklig nödvändighet; hon skulle
då kunna förutsägas, och hade ingen filosofi, emedan en
sådan ej kan komma i fråga vid en mekanisk utveckling,
men en dylik mekanism är just det, som ej är föremål för
någon historia; endast derigenom har nemligen menniskan
en historia, att hon ej mekaniskt utvecklar sig, att hon väl
vet målet, men ej vägen. Eller ock — hvilket är det
andra alternativet — vore historiens gång bestämd af
fribeten såsom godtycke. Men om historien i förra fallet blir
blott en nödvändig, på förhand bestämbar, således ingen
historia, då der väl finnes sammanhang, men ej utveckling;
så finnes deremot i sednare fallet väl utveckling, men intet
sammanhang, och således ej heller här någon historia. Men
just dessa båda alternativers förening är historia och det
som historien förutsätter; ocb denna förutsättning är ingen
annan än tron på en Försyn, d. ä. på en nödvändighet som
ej är främmande för friheten, utan dermed identisk, och
hvilken således blott finnes i ett väsen som är sin egen lag.
Alltså är den insigt, som historiens filosofi kan gifva, blott
endels; man kan väl söka att ur det förflutna få en regel
för det tillkommande, ehuru i sjelfva detta problems
beskaffenhet ligger, att den måste vara hypothetisk; man kan ock
derigenom göra sig ett begrepp om menniskans bestämmelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
