- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
140

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uo

produkten i sin ändlighet tillika är en förnimmelse af det
absoluta och dermed har sitt ändamål uti sig sjelf, och just
uttrycket af det sig sjelft bestämmande är det som
åstadkommer intryck på åskådaren. Som nu Schelling framstälde
det absoluta såsom enhet af subjekt och objekt, så existerar
ock, enligt hans åsigt, denna enhet i sin högsta potens i
konstverket. — Således, i stället för att Fichte proklamerat
såsom suveränt det moraliska Jaget, hvilande på förtjenst
och bemödande, proklamerades nu, efter Schelling, det
genialiska Jaget, hvilket egde såsom en naturgåfva och lycka den
enhet och harmoni, som det moraliska blott i en oändlig tid
skulle kunna eftersträfva. Snillet hade ej förr haft sitt rike
inom sig. Det hade, utan reflexion på sig sjelft, arbetat
med sin inre och yttre verld, och ur detta stränga arbete
voro dess bästa produkter framgångna. Nu proklamerades dess
makt, och dess födslosmärta undanröjdes, och det æsthetiska
Jaget tog både natur och ande såsom sin egendom i
besittning. Men då detta æsthetiska Jag förfor utan hejd af
begreppets stränghet och konseqvens, förlorade det sig i
obestämdhet; kunde dessutom ej sjelft producera någonting, men
förstack sig deremot bakom alla möjliga former, förmenande
i dessa igenkänna sig sjelft. Väl var snillet förut i naturen
hemmastadt, då det deri eger sin egen dunkla grund; men det
sköna och rörande, som det ur naturen hemtat och framställt,
hade varit liksom de blickar, hvilka det ur denna sin fångenskap
kastat in i andens verld; naturen hade alltid varit liksom
idéernas vagga, hvaruti de fostrats till medveten existens.
Att en ändamålsenlighet herrskar i naturen, är menniskans
egen synpunkt, som vetenskapen blott vill förklara. Men
att komma åt idéen på denna väg, är ej möjligt utan strängt
arbete. I följd af Schellings lära åter behöfdes ej mer denna
kamp; filosofien hade upprest snillets thron, hvilken det blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free