Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Romanticismen var blott en yttring af ett tänkesätt,
som visade sig under många former. Restaurations-politiken
är en annan yttring deraf. I den Franska revolutionen hade
friheten jagat efter sitt eget begrepp, emedan hon fattade
sig såsom blott yttre, och hon uttömde sig derföre ock i
försöket af ett verldsvälde, men återkastades dervid på sig
sjelf: en reträtt, vid hvilken det blef frågan om att
organisera sig sjelf; men då friheten härvid ej kunde utveckla en
lefvande form, måste bon, liksom poesien, taga sin tillflykt till
gamla former, — och just detta var restaurations-politiken.
— Men utom denna yttring finna vi, jemte den æsthetiska,
äfven den pietistiska. Väl hade det æsthetiska blifvit
pro-klameradt såsom sjelfva det religiösa, och derigenom uppstått
en dyrkan af konstnärerna, såsom ett slags religiösa profeter.
Konstens heroer blefvo på detta sätt behandlade såsom
mensklighetens helgon. Men denna genialitet var dock indifferent
för moralen, på hvilken den såg ned, såsom sjelf varande
i besittning af det högre: en åsigt, som, ehuru den till och
med förekommer i Schellings första skrifter, dock är
förklarlig af polemiken med Fichte, som velat stänga allt inom
moralen. — Då denna religiösa betraktelse emellertid fann,
att den ej kunde stanna endast inom poesien; så slog den
sig äfven på religionen; men alldenstund det absoluta blott
var till för känslan, uppkom härigenom den andra
tendensen ur Schellingianismen: öm den första var modern
ro-manticism, så blef denna sednare modern pietism, skild från
den äldre, som var vida mer grundlig. Pietismen hade efter
reformationen gjort epok derigenom, att den i stället för
det blott historiskt dogmatiska vetandet, hvartill theologien
urartat, åter gaf betydelse åt det praktiskt christliga
sinnelaget såsom det högsta. Men detta inträffade på en tid,
då känslan ej ännu brutit med tanken, hvarföre också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
