Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
hela detta andeliga kapital, emedan den reducerat motståndet
mot jaget till ett minimum; men den svårighet, söm i
afseende på denna sista rest af realitet alltid qvarstod, kunde
den blott derigenom dölja, att den uppstälde målet för
intelligensen såsom ett oändligt.
Är nu den erfarenhet gjord, att de motsatta på
ingendera vägen låta upphäfva sig och- att de båda riktningarne
slå öfver i hvarandra, hvad återstår väl annat, än att gå
tillbaka till en enhet af båda, en sådan enhet, som ur sig
kunde utveckla en mångfald? Man kan säga, att filosofien,
genom denna all-enhet från sig aflägsnat allt främmande och
återkommit till sig sjelf såsom sin egen lifsprincip.
Visserligen blir principen på detta sätt den af oss nyss nämnda
pantheismens; men medgifvandet häraf må i och med
detsamma kasta ett ljus på hvad vi då yttrade, att pantheismen
ej kan af filosofien undvikas, utan måste på sin egen grund af
densamma besegras, och att, med hvarje försök, hvarigenom
man vid de frågor angående menniskans högsta
angelägenheter, hvilka mest intressera hvar och en, begynner med att
utesluta pantheismen, man blott bedrar sig sjelf. Pantheismen
är nemligen just hemma i förnuftet sjelft; den skulle ej
annars, såsom skett, hafva uttalat sig som sjelfva
principen i alla hedniska religioner. Christendomen är just en
sådan pantheismens förklaring, en förklarad hedendom, och
detta ej så, som skulle den utesluta hedendomen, utan så,
att den upptagit och, såsom sagdt är, förklarat densamma.—
Genom ofvannämnda all-enhet, till hvilken man gick tillbaka,
skulle nu de motsatta förändra betydelse, de skulle deltaga
i hvarandra och ej förblifva absolute motsatta, utan naturen
ega i sig en inre och lefvanfde princip, ej vara en död
materia, såsom t. ex. meningen var hos Fichte. Enheten af
de båda motsatta, af intelligens och natur, hvilken enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
