- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
241

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

n\

just var det sora skulle förklaras. Låtom oss likväl
betrakta en sådan förklaring ur alla de synpunkter, under hvilka
den kan synas möjlig. Låtom oss härvid först taga de
motsatta hvar för sig, så är tydligt: att det förgängliga ej
kan förklaras ur sig sjelft; funnes endast det förgängliga, så
funnes ej ens detta, — endast föränderlighet utan något som
förändrades; samt vidare: att det eviga väl kan förklaras ur
sig sjelft, — då till dess begrepp just hör att vara sig sjelft
nog, — men att då ock ej heller dess motsats till det
timliga existerar, alldenstund, med denna motsats, det eviga till
det timliga afstått en del af sin realitet, är genom
detsamma inskränkt och derföre ej absolut. Den motsats, som
skulle förklaras, reducerar sig derföre sjelf till intet. Är
det eviga, så är ej det förgängliga; är åter detta, så är
de facto ej det eviga, utan inskränkes af det förra och
har dermed måst dela sin realitet. Motsatsen visar sig
alltså vara den mellan vara och intet vara, hvilket på en
gång är en motsats och ingen motsats; ty det är en motsats
mot intet.

Här kommer oss nu till mötes vår förra undersökning
om just detta begrepp, begreppet intet, liksom ock den
tillämpning vi deraf gjort på personlighetens begrepp. Det
resultat, hvartill denna undersökning ledde oss, var, att detta
begrepp är begreppet om det blott tänkbara eller det blott
och bart möjliga, som derföre icke är något verkligt. Det är,
sade vi, tanken sjelf som är denna oändliga möjlighet och som,
såsom sådan, då möjligheten är ett mera omfattande begrepp
än verkligheten, går utöfver sin egen verklighet, eller innefattar
på en gång sitt eget varande och icke-varande, d. ä. sitt
vardande, sin egen ur möjligheten sig evolverande verklighet.
Låtom oss nu tillämpa detta på den tanke, hvilken vi hafva

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free