Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Kåessessessare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långgrogg — med litet champagne och konjak och
nubben och pilo som mellanlägg. Festmiddagar i
oändlighet! Man känner sig liksom lite däst.
— Nå, men seglingen?
— Ja, seglingen, ibland har det varit storm och
ibland stiltje, fina seglingar utanför Sandham och
på Kanholmsfjärden. Jag tror, att det var 14 dar i
sträck som vi höll på dygnet igenom, den ena
middagen efter den andra. Om inte de där
förbaskade groggarna funnes ändå! Vaxholm har vi
vänt upp och ned på. En kväll drack vi läns — ja,
ta mej fan, fråga flickorna! Och i Furusund sen,
jojomänsan!
— Nå, men när sov herrarna då?
— Sova! Sova! Man svimmar av ett slag då
och då. Sova är det inte fråga om. Någon
spänstighet skall man väl ha! Men ni ä ju från lande —
ursäkta — och där ha dom ingen spänstighet. Jag
hade en prisse på besök i Stockholm, han var
från Västervik för resten och var ett dygn i stan
för affärer. Vi blev bjudna på middag uppe hos
Vinter & C:o, en jäkla middag, bara friskusar
och ta mej fan, klockan 1 på natten var
Västervikarn så pass, så jag måste telefonera efter en
droska. Vi ramlade väl ned kl. 3 och kusken satt
och sov, och så fick vi liv i den och körde hem
till mej för att få oss nattgroggen. Och när jag
steg ur och hade betalt och skulle öppna porten,
ropade kusken: — Ska inte grosshandlarn ta med
sej sin överrock? och så pekade han på ett bylte,
som låg på droskbottnen. Ta mej fan var det inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
