Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungkarlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det var rent märkvärdigt, vad jag var
vaken. Lyktljuset sken på rullgardinen. Hästtramp
och droskbuller hördes från gatan. En katt jamade
på planket mitt emot. Natten levde.
Jag vred mig oroligt i sängen. Till och med
klockan på nattduksbordet väsnades, hon som
annars gick så tyst. Nu bullrade någon i rummet
ovanför. Att inte folk kan hålla sig lugnt mitt i
natten, när ordentliga människor vilja sova!
Nej, det här går inte! Ta mej fan det duger!
Jag satte mig upp i sängen. Jag måtte väl ha
legat åtminstone en halvtimme. Jag tände ljuset
och såg på klockan. Jag hade legat bara tio
minuter.
Nej, vid alla helgon, detta duger inte alls!
Skall man nu ligga sömnlös och vrida sig som en
mask i timtal? Är det dygdens belöning?
I nästa ögonblick var jag uppe och började
kläda mig. Tyst som en ande förstås, ty jag ville
ju inte störa lektorn, om han sov, och sov han inte,
ville jag inte visa min svaghet. Klockan är inte
elva än, alltså hinner jag i god tid ner till
prissarna. Man behöver väl inte vara en hund mot
sin egen kropp!
Jag var färdig och öppnade ljudlöst dörren
till vår gemensamma salong. På tåspetsarna smög
jag mig över rummet och steg ut i tamburen.
Där stod lektorn med överrocken på och lyste
med en tändsticka efter sin käpp.
Vi stirrade på varandra med ovanligt idiotisk
uppsyn, tills det förlösande skrattet kom och tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
