Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En genealog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig i syrenbersån, visste jag att några timmars
kroppslig och andlig vila väntade mig.
Trädgårdsbordets vita duk och ångande porslinskanna lyste
vackert ur det gröna dunklet, och den lilla
snarkningen i kyrkoherdens långpipa ljöd emot mig som
en katts belåtna spinnande.
Mellan Uppsalahistorierna föll talet ofta på
baronens, de enda ståndspersonerna i socknen
utom kyrkoherdens. Jag fick veta att baronen var
en gammal umgängsam herre, att friherrinnan var
en ganska högdragen dam av borgerlig härkomst,
som fört litet välbehövligt mynt till boet, och att
deras ende son försökt bli officer men kuggats på
Karlberg. Hans bördsstolthet var utan gräns och
han sysselsatte sig uteslutande med genealogiska
studier. Gamle baron hade länge varit ungkarl
och fört ett glatt liv.
— Han hade — hm — hur skall jag uttrycka
mig? kyrkoherden pustade rök och sökte ord,
hm — med nästan ängslig noggrannhet hållit på
sina förfäders jus primæ noctis, varom hela
traktens och naturligtvis speciellt herrgårdstorpens
fullvuxna ungdom bar synligt vittnesbörd i form
av stora kroknäsor, som man svårligen kunde
misstaga sig på. Den där sedvänjan är ännu icke
alldeles utrotad i så här avlägsna landsändar.
För övrigt skulle jag snart få tillfälle att själv
göra herrskapets bekantskap på dess obligatoriska
höstmiddag för kyrkoherdens och ett par adliga
godsägare från grannsocknen. Baronens
hushållerska skulle i denna veckan resa till staden, och en
sådan Romafärd tydde enligt gamla märken på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
