Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvarhålla trollkarlsglorian genom en massa
humbug. En del av deras lärdom var äkta och vi äro
dem tack skyldiga för mycket vackert. Men
religionen odlade de endast för att kunna hålla sig själva
uppe och framme.
Hur litet luteranismen har genomsyrat vårt
folk, konstaterade jag häromdagen. Hedendomen,
den friska, poesifyllda, med rot kanhända på
sluttningarna av Himalaya, om vi vilja tro på vissa
kulturhistorici, har så fast grund här hemma, att
både katolicism och luteranism förefalla som
valhänta försök.
Jag reser med en gammal bonde, en sjöman,
erfaren i havet, stark och välvillig. Vi ha två
hästar för att komma fort fram, en fårskinnsfäll och
ett gråsälskinn för att icke frysa. Jag stiger upp i
vagnen, stiger fel, och min nervus ischiadicus, som
bråkar ibland, gör sig gällande. Det värker som
om denna grova nerv skulle vilja knyta sig i en fast
knut, det värker, och jag måste sträcka ut benet,
gymnastisera med fotterna och göra en hel del
rörelser för att komma i mitt esse.
Då säger gubben: — Har inte Hengström
frågat läkare om den där ryggmatisten?
— Joo då, jag låg på Saltsjöbaden och gick
igenom allt, bad och massage och inpackning i
gyttja, som var så fin att den serverade radiumemanationer
— — — nå, detta sade ja ju icke till
min skjutsbonde, men jag menade det.
— Har Hengström inte låtit stöpa över sig?
— Nej, men det kanske är dumt att jag inte
har gjort det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
