Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - X. Poes teorier för prosadiktningen - Short-story’n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Om Poe också generellt ställer den lyriska dikten på
ett högre konstnärligt plan än novellen, eftersom dess ämne
(skönheten) är mera upphöjt, så har den senare det före-
trädet, att prosan såsom ett naturligare uttrycksmedel än
versen ^ tillåter författaren att till behandling upptaga a
väst variety of modes or inflections of thought and expres
sion .... which are not only antagonistical to the nature
of the poem, hut absolutely forbidden by one of its most
peculiar and indispensable adjuncts; we allude of course,
to rythm. . . . Beauty can be better treated in the poem.
Not so with terror, or passion, or horror, or a multitude of
such other points» ^, inberäknat sökandet efter eller för-
kunnandet av en »sanning» på vilket som helst livsområde.
I själva verket föreligger en full analogi mellan Poes
synpunkter på det poetiska och det prosaiska området.
Den kategori av kort prosaberättelse, som står hans hjärta
närmast, intager inom prosaskildringen en ställning som
mycket erinrar om den lyriken intager inom verskonsten.
Denna kategori är nämligen den, som numera av ameri-
kanska och engelska essayister och litteraturhistoriker van-
ligen kallas s h o r t-s t o r y, och vars karaktäristiska känne-
tecken Poe först av alla framhållit, ehuru han benämner
den tale of effect. (Då han l)lott använder benäm-
ningen t a 1 e åsyftar han, visserligen ej alltid men oftast,
denna kategori av kort prosaberättelse.) Redan med detta
namn, tale of effect, anger Poe vad han anser vara
den korta prosaberättelsens väsentliga konstnärliga karak-
täristikon. Han uttrycker närmare vad han menar i sina
recensioner av Hawthorne av 1842 och 1847, klarast och
mest omsorgsfullt utmejslat i den sista, där det heter:
»A skilful artist bas constructed a tale. He bas not
fashioned bis thoughts to accommodate bis incidents, but
XI, 108.
XI. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
