Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - X. Poes teorier för prosadiktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
fatta såsom liktydigt med psykologiskt intressant. En »No-
velle» är alltså enligt Goethes mening skildringen av en
händelse vilken är av psykologiskt intresse, belyser en
karaktär och gör epok i dess liv. Äran av att först ha skilt
»die Novelle» från »die Erzählung» i allmänhet eller the
s h o r t-s t o r y från den story som blott är s h o r t till-
kommer alltså otvivelaktigt snarare Goethe än Poe. Även
A. W. Schlegel skiljer tydligen die Novelle från d i e
Erzählung, då han redan 1798 i sina Gedanken imd
Einfälle iiber Litteratur und Kunst (§ 109) säger, att »die
Novelle in jedem Punkt ihres Seins und ihres Werdens
neu und frappant sein muss», vilket i grunden kommer
Poes åsikt nära. Det anförda förminskar emellertid ej
stort Poes ära av sin konstruktion, som ju i varje fall av-
viker från Goethes genom sin större sfär, då Poe ej hävdar
det psykologiska momentets nödvändighet.
Vid utarbetandet av the t a 1 e enligt Poes recept till-
lämpas de generella regler för litterärt skapande, vilka an-
givits i början av närmast föregående kapitel. »By siich
means», säger Poe, ». . . a picture is at length painted
v^hich leaves in the mind of him who contemplates it with
a kindred art, a sense of the fullest satisfaction.» i
På
intet sätt söker Poe begränsa valet av denna e f f e c t, vars
unity skall sammansvetsa och prägla hela historien.
Effekten må vara vilken som helst, så skall denna metod
dock i en skicklig konstnärs hand leda till målet. Huvud-
saken för Poe är och förblir, att berättelsen, för att an-
vända Smiths förträffliga bild, »strebt ihrem Ende so un-
abänderlich zu wie die Kugel ihrem Ziel» ^. Denna fram-
ställningskonst kan givetvis tillämpas inom vilken grupp
av short-story som hälst, i den rent fabulerande be-
rättelsen lika väl som i den psykologiska, och det är ej
’ XIII, 153.
-
Smith, s. 347.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
