Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XVIII. Hoffmanns inflytande på Poes novellistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
De huvudsakliga överenstämmelserna mellan Ragged
Mountains-novellen och Der Magnetiseur äro följande.
1) I båda spelar det mesmeristiska intresset en hu-
vudroll och så är, under förutsättning att den här i kap.
XIV framställda tolkningen av Poes novell är riktig, förhål-
landet även med själavandringstanken.
2) Bedloe står under Templetons mesmeristiska infly-
tande på liknande sätt som den danske majorens elever stå
under hans, Theobalds fästmö under dennes och Maria un-
der Albans inflytande. Liksom Alban betecknas Templeton
såsom elev av Mesmer, och liksom Alban över Maria för-
värvar sig Templeton småningom sin makt över Bedloe
och når slutligen därhän, att hans blotta vilja är tillräcklig
att genast framkalla det somnaml)ula tillståndet. En viss
yttre likhet mellan majorens och Templetons personer
förefinnes även.
3) Templeton bibringar genom suggestion Bedloe säll-
samma drömsyner, liksom majoren och Alban samt på visst
sätt även Theobald i Hoffmanns novell göra med de perso-
ner, som de mesmeristiskt behärska.
4) Den danske majoren och Alban göra ett, låt vara
rätt vagt och oklart intryck av att vara en och samma per-
son. Så är även fallet med Bedloe och Oldeb; och liksom
Alban är en senare inkarnation av majoren, är Bedloe
Oldeb i en ny existens — eller åtminstone i en förändrad
sådan.
Slutligen må nämnas, att, såsom Cobb påvisat, likhelen
är stark mellan skildringen av ett parti av Bedloes dröm-
syn och en av Medardus’ drömmar i Die Elixire des Teu-
fels. Båda de drömmande se sig själva dödade, den ena
av en pil (Bedloe), den andra av ett dolkstyng (Medardus),
och i båda fallen betraktar den frigjorda själen den livlösa
kroppen med dess vanställande sår. Slutligen återförenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
