Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XX. Poes naturvetenskapliga novellistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
pä allvar åsyftat att suggerera intrycket av en färd som
verkligen försiggått utan blott vill pröva vingstyrkan hos
sin fantasi och framför allt sin förmåga av vetenskaplig
spekulation samt att mera på lek påvisa tänkbarheten av
en sådan resa som den illfundige holländarens i,
ådagaläg-
ger det fysikaliska och astronomiska arbete, som Poe ned-
lagt på historien (ej minst för att visa, att jordatmosfären,
om än förtunnad, måste sträcka sig ända till månen) klart
hur djupt rotat det naturvetenskapliga spekulationsbegäret
var i hans natur. Om något ytterligare bevis härför be-
hövdes, vore det nog att nämna Eureka. Hur det än må
förhålla sig med det mycket omstridda filosofiska värdet
av detta arbete, har intet allvarligt försök gjorts att bestrida
den mycket både omfattande och djupgående beläsenhet,
varom det trots misstag i astronomiska och fysikaliska
enskildheter vittnar; och denna rikedom av naturveten-
skapliga kunskaper träder läsaren tillmötes i t. ex. Hans
Pfaall och i The Thousand-and-second Tale of Schehera-
zade, vilken senare i sådant avseende är ett verkligt parad-
stycke. Utan minsta tvivel var Poe utrustad med egen-
skaper, som under andra omständigheter kunde ha gjort
honom till en mycket framstående naturvetenskapsman,
liksom han kunde ha blivit en vetenskaplig psykolog av
hög rang. Detta kan, vad hans naturvetenskapliga begåv-
ning beträffar, för en ytlig uppfattning synas tvivelaktigt
med hänsyn till det starkt intuitiva draget i hela hans dik-
tarpersonlighet och den styrka, varmed han i Eureka häv-
dar intuitionens ej blott berättigande utan absoluta över-
1 En ganska intressant, ehuru i naturvetenskapligt avseende
mycket naiv svensk parallellskildring härtill föreligger i Antichtnns
(Joh. Krooks) 1741 publicerade Tankar om Jordens Skapnad, Eller
Fonton Freemassons Äfwentyr, där berättaren konstruerat (s. 6) »et
sådant Skiep, med sin köhl, sitt däcke, styre, och sina spända segel,
hwaruti jag med icke mindre färdighet, än Mercurius med sina be-
wingade spårar .... kunde giöra mina resor uti och igenom Luftten,
af och an, hwartut som hälst jag wille och åstundade».
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
