Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXII. Poes amerikanska efterföljare - The Oval Portrait och The Birth-Mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
såsom »something which resembles plagiarism» ’’,
men i
en i dylika fall ovanligt blid sinnesförfattning tillägger
han, att det hela »may be a very flattering coincidence
of thought». Detta skrevs 1842, och två år senare har Poe
ej glömt bort »plagiatet». Han säger då i Marginalia på tal
om Hawthorne: »1 am not quite snre, even, that he bas not
borrowed one idea or two from a gentleman wbom 1 know
very weW, and who is honoured in the loan» ".
Om emellertid ett lån verkligen här föreligger, råder i
varje fall en långt stcirre olikhet ifråga om idé och miljö
mellan de båda novellerna än vad man skulle förmoda, om
man skulle grunda sitt omdöme endast på de av Poe fram-
hållna yttre likheterna.
Det andra lån, som Poe i del anförda yttrandet åsyftar,
refererar sig med all sannolikhet till Hawthornes novell
The Birthmark. Mellan denna och Poes The Oval Portrait
är likheten i själva verket betydande. I den senare målar,
såsom man från det föregående torde erinra sig, en stor
konstnär sin älskades porträtt med färger, som »were
(Irawn from the cheeks of her who sat beside him», och när
det omsider är färdigt och står levande som livet självt, är
den unga kvinnan död i samma ögonblick. I The Birth
Mark är en vetenskapsman gift med en bildskön kvinna,
vars skönhet dock i hans ögon stores av ett obetydligt fö-
delsemärke på ena kinden. Han envisas att avlägsna detta
och använder hela sin konst härpå, men födelsemärket är
ett med hans hustrus hela varelse. Småningom f()rsvinner
livets färg frän hennes kinder, och just då operationen lyc-
kats, är patienten död. Konstnärens själviskhet och
konsten (vetenskapen) som kärlekslyckans oförsonliga ri-
val är temat i båda dessa mästerverk, av vilka Hawthornes
är flera år yngre. Hoffmanns Die Jesuiterkirche in G. full-
’
XI. 112.
- XVI. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
