- Project Runeberg -  Edgar Allan Poe : en litteraturhistorisk studie /
403

(1916) [MARC] Author: Gunnar Bjurman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXIX. Detektivhistorien efter Poe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillskriva hans engelska gentlemannaegenskaper och den
brittiska excentriciteten i hans företeelse. Redan hans yttre
är egenartat: den långa, smala gestalten, det magra,
uttrycksfulla ansiktet, de aristokratiska, nervöst känsliga
händerna. Det originella intrycket förstärkes av hans
spleen, mot vilken han använder kokain och morfin i stora
doser. Detta är hans metod att uppnå den drömmens
berusning, som de nattliga promenaderna och
tankeutflykterna skänka Poes hjälte. Till hans excentriciteter hör
också det noggranna studiet av en mängd vetenskaper och
andra mer eller mindre specialiserade kunskapsområden,
vilka han tillgodogör sig för sin detektiva talang. Han är
grundlig kemist, ganska god botanist, framstående geolog
(åtminstone då det gäller ytlagren i London med omnejd),
kunnig jurist, durkdriven kännare av kriminallitteratur och
äger omfattande ehuru ojämna medicinska kunskaper.
Han har utgivit åtskilliga avhandlingar. Av dessa synes
en om konsten att skilja mellan 140 olika sorter av
tobaksaska intaga hedersrummet. Andra röra sig om sättet att
upptäcka och särskilja fotspår, om olika yrkens inflytande
på handens form o. s. v. Conan Doyles detektiv är f. ö.
på en gång en betydande matematisk begåvning och en stor
musiktalang, alltså trots sin ringa förståelse för vers en
sådan poetisk-matematisk intelligens, som enligt Poes
uppfattning förfogar över den högsta logiska
resonnemangsförmågan[1]. Dock är det matematiskt-logiska draget vida
övervägande. Sherlock Holmes beklagar i
inledningskapitlet till The Sign of Four, att hans vän Watson sökt omgiva
skildringen av hans bedrifter med ett visst romantiskt
skimmer. Detta är, säger han, ungefär lika galet som att
inarbeta en kärlekshistoria eller enlevering i Euclides’
femte proposition. Och han framhåller i historien om
lantgården i Hampshire, att förbrytelser förekomma alla dagar.


[1] VI, 43.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:47:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edgarpoe/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free