- Project Runeberg -  Edgar Allan Poe : en litteraturhistorisk studie /
425

(1916) [MARC] Author: Gunnar Bjurman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXX. Poe och Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

425
Än tydligare igenkännes The Räven i den andra dikten.
Skräck. Där är ej blott temat och den stämning, som efter-
strävas, verkligt poeska — scenen erinrar också rätt intimt
om Rollinats dikt L’Angoisse — utan versbyggnaden står
Korpens ännu närmare än vad fallet är i Elsa. Därjämte
återfinnes den svagt varierade upprepning, som Poe så
gärna använde i sin lyriska diktning. Av utrymmeshänsyn
må blott de tre sista stroferna anföras. Dikten skildrar, hur
en spöklik höstnatt en borgherres ensamma unga hustru
ryser av ångest i sin bädd:
Dunkla sägner, dunkelt tydda, sägner djupt ur tider flydda,
varselbud i skrämsel lydda
manas upp för hennes håg,
sönderbrustna skyar bära månens sällsamt röda skära
där han Skorpionen nära
vandrar på sitt tysta tåg,
sprider döds och ofärds varsel uti människornas håg.
Borgherrns viv i bädden spritter. — Vad är det för sällsamt glitter
som på spiselkransen sitter,
lysande likt fosforbrand?
Gåtans lösning ej hon finner, blott i skräck alltjämt den brinner,
och ur själens bråddjup rinner
böljgång mot en töcknig strand,
okänd som det vassa glittret över spiselkransens rand.
Höstens sorg och sära suckan klagar tungt i fönsterluckan.
— Är det mänskoödens suckan
som ur natt och mörker går?
över golvet skugga faller. — Är det från spalierets galler
som en lossnad fruktgren faller,
faller och mot rutan slår —
eller Skorpionens skugga — döden som kring världen går?
De av mig i den sista strofen framhävda orden skärpa
intrycket av imitation. Fcir övrigt förtjänar särskilt an-
märkas, att raden
Dunkla sägner, dunkelt tydda, sägner djupt ur tider flydda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:47:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edgarpoe/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free