Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. De nygifta på vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afton ett af dessa vredens utbrott, hvilka jag
så många gånger önskat återköpa... Jag säger
det icke om detta,“ bifogade han hastigt med
en mörk, skarp rodnad öfver kinden, “ty med
de tänkesätt, du hyste, måtte vi anse det tagna
beslutet bäst, utan jag säger det för att erinra
dig, att dessa mitt lynnes vulkaniska utbrott
ännu kunna återkomma och att det alltid i
mer eller mindre grad måste bero på dig att
framkalla eller hålla dem tillbaka, något hvaraf
vår husliga frid helt och hållet blir beroende.
Jag... “
Ryttmästaren tycktes hafva för afsigt att
böija en ny mening, men bröt tvärt af.
Färgen kom och flydde på hans ansigte, läpparne
rördes och han kastade en hastig, skygg blick
på sin hustru, som stammande sade: “Du skulle
tillägga något, tror jag?“
“Ja visst, ja... men det behöfs icke. Det
allvarsamma vädjande, du nyss gjorde till min
karakter, bevisar nogsamt att ingenting vidare
bör tilläggas. Detta oaktadt, oaktadt vi endast
nämnas makar, måste du akta dig att göra flera
sådana vädjanden. Min själ erfor dervid en
skakning, som framkallade begäret att här,
innan vi inträdde i vårt hem, visa dig hvart så
obetänkta och kalla ord kunna leda. Inom
mig sjelf erkänner jag, då jag misstagit mig,
och att jag kanske någon gång, till och med
på bekostnad af min egen öfvertygelse,
vidhängt en fattad idé. Men icke ens af minhu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
