Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bröst, såg med Undran det våld han gjorde på
sig för att efterkomma hennes önskan.
Slutligen sade han dock vänligt, i det han
blickade öfver till andrå sidan: “Uraäkta,
käraste bror — jag fördjupar mig så i samtal med
min hustru att jag helt ooh hållet glömmer dig!“
Med ett försonande leende vände grefven
sig om, och i hans ansigte låg ett drag af
smärta, som rörde Ludvig. Men Adrian gaf
honom icke tid att börja något ämne, ty han
sade med sin lugna, hjertliga ton: “Språka
du med din hustru, bror! Jag går hem förut
till fru Brunsberg» fläder-té, som jag lemnade
endast af artighet mot din fru, d& hon ej hade
något annat sällskap. Jag har icke m&tt bra
under hela dagen.4 Och vänligt nickande åt
vännen, påskyndade han flina steg.
“Är du nu nöjd?“
“Ack ja, Ludvig, jag känner mig bide
tacksam och stolt, då du tillåter mig tro att mina
tankar och råd hafva något värde för dig." •’
“O, de hafva blott ett alltför högt! Vet
du att det är en känsla Kksom att födas på
nytt, att erfara hur vår moraliska varehe så
småningom förändrar form och utvecklar alla
de sidor, som förut varit hoplagda och
förmodligen för evigt dkulle blifvit det, om icke någou
vänlig solistråle strömmat in och upplyst
mörkret. Hvad som underbarast inverkar på mig
är den lyckliga känslan att ej mera *leds, ej
mera vantrifvss. Dessa bägge plågoandar nt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
