Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år senare - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Likväl styr du äfven dem med din minsta
blick: det behöfs icke mer.*
“Och du,“ sade han gladt leende, adu
behagar styra oss allesammans med din! Jag
nästan häpnar, när jag tänker på hvad du gjort
af mig. Men, allvarsamt, älskade Lavinia, kan
väl en man någonsin nog dyrka en hustru,
som med ett sådant förstånd, en sådan
hjer-tats godhet, ett så förvånande tålamod, efter
hand och så lätt att han aldrig känt det,
bortplockat de nycker och fel, som fordom
förmörkade hans lif och skymde hans förstånd?
Om du någonsin med ett hastigt eller retande
ord svarat mig, om du med en kall och mörk
blick låtit mig förstå, då jag någon gång
kunnat falla in i min gamla orimliga häftighet,
skulle jag genast haft något att fasthaka mig
vid; men aldrig, aldrig, icke ens under det
första galna året, tillät du dig att afvika från
den ädla plan, som du sedan utfört och
hvil-kön du, såsom jag tror, nästan fullbordat. Ack,
gifve gud att hvarje man med mitt lynne och
mina fel måtte få en sådan hustru! Dock, det
är väl omöjligt — jag önskar såledej att han
måtte träffa någon med blott hälften af dina
förtjenster. Dét fins blott en Lavinia!*
“Och för henne är du så svag, att jag just
beklagar dig . . . Men se der ha vi grefven och
frukosten!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
