Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som möjligt, »vad var det för en historia
Westergren-skan sade att min man kände?»
»Gud bevars, söta fru doktorinna, icke sa* jag, att
lian kände den, ty vad det angår, så är det väl endast
han själv som det vet! I min enfaldighet tänkte jag
bara så, efter han just gick dit in, då jag nu gick
därifrån.»
»Vart gick han in?»
Madam Westergren antog en hemlighetsfull min,
veckade på bordservetten och sade under en klok
blinkning: »Han gick in till fru Björkman!»
»Jo, det var just sin rätta förnämitet!» utbrast
dok-torinnan skrattande. »Aldrig hade jag trott, att
Wes-tergrenskan var så enfaldig. Är Björkmanskan, den
paddan, förnäm, för det hon tror sig vara bättre och
klokare än vår hederliga och beskedliga madam
Strut-telin och för det min man ibland tillåter henne att
vid sådana tillfällen, som hon icke förstår — och det
är min själ rätt många — konsultera med sig? Nej,
kan man se .. . Men jag säger, jag, att så inbilsk hon
än är, skall hon aldrig ha den hedern att komma till
mig, ty finge jag än ett halft dussin Guds änglar till
de fyra, varmed Vår Herre välsignat mig, tar jag ändå
Struttelinskan, examinerad eller icke. Jag tål inga
nyheter!»
»Ja, det är ett fasligt högfärdigt stycke!» inföll
madam Westergren. »Doktorinnan skulle bara se henne
hos fattigt folk: där är hon en sådan kaxe, att ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
