Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag skall säkert alltid döma som nu, mamma, ty
jag vet vad man förmår, då man allvarligt vill, och
vad helst jag bure inom mig, störde jag ej därmed
andras lugn. Är det ej nog, att jag själv lider. .*
lindras mina plågor därav, att jag väcker oro, undran
eller medlidande?»
»Nej, visst icke, och jag vore ledsen att tro, att du
föreställer dig, att det är min önskan att väcka dessa
känslor!»
»Aldrig kan jag föreställa mig detta såsom
mammas önskan, men det blir en naturlig följd att så
händer.»
»Av vad?»
»Förlåt att jag nödgas säga det, mamma lilla: av
uraktlåten uppmärksamhet på sig själv, just under
de stunder, då känslan vill bemäktiga sig enväldet.»
»Ack, min Isabella, du glömmer, att din mor är en
svag människa! Själv dömer du i din lyckliga
okunnighet: du har ej begrepp om ett verkligt inre kval.»
»Kanhända likväl, min älskade, goda mamma», sade
Isabella med vekare röst och lät sina stora, sköna
ögon, i vilka en ensam tår speglade sig, nästan sjunka
i moderns, »kanhända hade jag icke utan stöd av
erfarenhet vågat yttra allt detta!» Isabellas drag,
vanligen utmärkta för sitt ädla och tjusande behag,
avslöjade i detta ögonblick liksom en främmande gestalt.
Liljeblekheten syntes nu på sin plats, då en
översvin-nelig smärta, en skälvande rysning skakade de fina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
