Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren. På hennes ansikte syntes varken harm eller
smärta: det var stelt.
»Nej», utbrast Richard och drog med avgörande
häftighet dörren tillbaka, »så få vi icke skiljas! Du kan
ej vara i den grad dig olik: du måste inse, att jag är
fullkomligt oskyldig, och ditt hjärta, Isabella, kan ej
låta mitt lida en så glödande pina! Förmådde du det,
då vore du . . .»
»Stilla dig, Richard. . . om någon kommer? Du
blottställer mig verkligen på allt möjligt sätt... Se,
där har du min hand därpå, att det är högst få
stunder, som jag lider vad jag i natt erfor ... gå nu! Jag
känner, att jag får sova gott.»
»Gud vare lovad!» sade Richard med en så brinnande
andakt, att orden genljödo i Isabellas hjärta. »Jag
begär ej mera. Och kunna böner lindra plågor, då bliva
visst dina lindrade!» Han förde hennes hand hastigt
över sin panna och till sina läppar och försvann.
Ej obemärkt, som Richard trodde, lämnade han
Isabellas tröskel. Vid slutet av korridoren låg Hedvigs
rum. Hon hade ingenting hört av deras samtal, men
stående på trappan, lutad mot översta pelaren —
ty hon hade just ärnat gå upp till sig — varseblev
hon Richard, då han från majorskans och sist från sitt
eget rum återvände, klappade på Isabellas dörr och
räckte henne blommorna.
Sedan såg hon ingenting, där han stod på tröskeln,
men viskningarnas plågsamma ljud trängde till hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
