Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina armar efter henne. »Nej, jag ser det nog, du älskar
mig ej mer: de ha vänt ditt hjärta ifrån mig!»
»Du har rätt, Marie, de ha gjort mitt hjärta ont. Där
inne är ej allt som förr.»
Rösten var mildare, blicken ljuvare. Marie fattade
mod.
»Låt mig sitta hos dig, Klas ... Du är ej bra nu, det
ser jag för väl: du fryser mitt i varma sommaren!» Hon
förde honom till soffan, satte sig på kanten bredvid
honom och såg honom med kvalfull ömhet i ögat. »Ack,
du är långt sjukare än de sagt mig!»
»Tala ej så mycket, Marie!» sade Klas, men lade,
såsom han förr ofta brukade göra, hennes huvud mot
sitt bröst... »Var tyst nu... det är gott att vara tyst!»
Och Marie teg och grät sakta. Hon började ana allt
vad man fruktade för Klas Malkus, och outsägligt
brinnande var bönen, att det måtte förunnas henne
att draga hans själ från det mörka djup den nalkades.
Då hon skulle återvända, hördes han halvhögt
yttra: »Gå icke bort ifrån mig! Mitt bröst andas lättare,
då ditt huvud vilar därpå, men när du tager det bort,
blir det åter lika tungt.»
»Hon måste vara här beständigt!» yttrade doktorn
till friherrinnan, och denna, glömmande alla forna
stolta tankar, tog Marie som en dotter till sitt hjärta
och sade: »Du skall bliva kvar hos oss, mitt barn, och
räddas min stackars Klas genom dig, så har du räddat
din blivande make!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
