Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna afton skall hon icke lägga sig utan att jag först
givit henne någon sinnesro!»
»Och du måste även tala med Isabella, broderligt ömt!
Du vet icke huru vänlig och god hon varit mot Marie.»
Kvällen skymde, då löjtnanten lämnade baron
Klas, men han red ändå till Tjellstorp, ty han njöt
aldrig någon ro, utan jagade rastlöst fram och åter
mellan de bägge hemmen. Isabella såg honom från
fönstret, och ensam med sin omätliga smärta, men
också med det stolta medvetandet att hava segrat över
den mäktiga frestelsen, satt hon med böjt huvud och
lyssnade till vindens sus i lindkronorna och tänkte
stilla på allt det, som kanske vore ändrat innan
lindarna nästa år stodo i högtidsskrud. I Isabellas hjärta
bodde detta lugn, som alltid följer på stora,
avgörande beslut. Men segern över den mäktiga stormen stod
dock ännu skymd av skuggor.. .
I friherrinnan Eugenies sängkammare låg
sommarnattens halvdag över rummet. Framför en öppen
byrålåda stod hon lutad över en bild, som föreställde
översten i hans första ungdom, och ju längre hennes blick
vilade på dessa av henne en gång så dyrkade drag desto
kortare blev andedräkten och desto starkare intogs
hon av denna exaltation, som tillåter oss ana närheten
av en hädangången ande. Genom samma hemliga makt
levde hon även tillbaka i de längst försvunna
vårdagarna av sitt liv, då hon ännu var ung, säll och skuldfri.
Ännu stod hon framför den öppna byrålådan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
