Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Månen skiner lite grand, och hvad det lider, blir det
ljusare. »o
Åter en stunds tystnad.
»Min gud, mamma, jag blir så orolig — klockan slår
fem. Så länge har han aldrig dröjt. Hvad han skall vara
hungrig!»
»Du plågar dig onödigt, min Marie Louise! Dessa
beständiga föreställningar om hvarjehanda olyckor, som din
inbillning är benägen att uppfinna, äro en olycklig vana,
hvilken gör, att du till slut aldrig kommer att njuta en minuts
sinnesfrid. Tag ditt förnuft till fånga, mitt barn!»
»Har jag då ej skäl att oroa mig?»
»Icke, hvad jag kan finna — längre har han varit ute,
och han är snart här, det känner jag på mig.»
»Jag känner också något på mig», sade Marie Louise,
»men det är något hemskt, något alldeles förskräckligt, som
jag ej förmår fatta och som jag ej kan värja mig ifrån ...
Men, min Gud, hvad var det för ett sken, som flammade
vid fönstret -— såg ej mamma det?»
»Kära mitt barn, du blir verkligen för svår! Nu
fattas blott, att du blir skrockfull. Det är ju skenet från
spislågan, som återspeglas mot rutan — du skrämmer dig
sjelf.»
»Hör mamma då icke heller detta famlandet på dörren
. . . Hvad är det, min gud, hvad är det? Det är ej
Wall-dens hand! Men kanske ändå — hvem skulle det eljest
vara? Skynda dig, kära Johanna, fort hit med sopp-pannan,
att vi få värma upp maten! Det skall göra honom godt
... Han måtte ej få rätt på klinkan, spring då med ljuset
och skynda dig att öppna... Det slår på dörren, det ät en
främmande, det är icke han, o gud, jag visste det nog!»
Johanna skyndade till den yttre dörren.
Af förskräckelse kunde Marie Louise hvarken röra sig
ur stället eller tillropa sin tjenarinna att skynda till baka, då
allt blef tyst derute.
Fru N., föga mindre skakad än dottern, försökte dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
