Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
(anima) hade vid sin upprinnelse betydelsen af andedrägt.
Får tänkaren derför säga, att anden är luft eller
andedrägt?
Prof. N. säger: »Till samma resultat» (att Guds
bestämningar äro »ändliga» eller att »relativitet eller
ändlighet är oskiljaktig från bestämningens begrepp»)
»kommer man äfven, 0111 man besinnar, att det ligger i
begreppet af en bestämning, att den icke är allt hvad den
är genom sig sjelf, utan för sitt varande fordrar och
förutsätter det bela, hvars bestämning den är, och dettas
öfriga bestämningar, under det att det. hela — såsom allt
igenom sjelfbestämdt — icke fordrar eller förutsätter
någonting annat än sig sjelft»1).
Det, som utgör en bestämning hos Gud, måste vara
någonting i och för sig sjelft, i sin ursprunglighet, ty vore
det rent ingenting i och för sig sjelft, så vore det äfven
rent ingenting i och för Gud och kunde följaktligen icke
heller vara en hans bestämning. Men är det någonting
i och för sig sjelft, så måste det vara ett konkret väsen,
som är ett inom sig slutet och fulländadt helt. Såsom
sådant är detta väsen alltigenom sjelfbestämdt, lika väl
som Gud, och förutsätter ingenting annat än sig sjelft och
hvad det innehåller, lika väl som Gud, och det är med
afseende härpå, som det kallas ett ens absolutum, lika väl
som Gud. Betraktas nu detta väsen icke inom sig sjelft
utan såsom bestämning hos Gud, så är det Gud sjelf
såsom varande på ett visst sätt och är derför äfven såsom
bestämning ett absolut eller oändligt, efter som Gud sjelf
är lika oändlig och absolut, från hvilka sidor eller i hvilka
af sina egna momenter ban än betraktas. Prof. N. säger,
att en Guds bestämning icke kan vara absolut såsom det
hela utan endast kan »vara fullkomlig på sitt sätt eller i
sitt slag». Men nu kan det äfven sägas t. ex. om den
empiriska oändligheten, att den är fullkomlig på sitt sätt
eller i sitt slag. Och detsamma kan ock sägas t. ex. om
trianglar och naturkrafter, nemligen att de äro fullkom-
1) Sid. 23. 2) Sid. 34 3) Sid. 35. 4) Sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
