- Project Runeberg -  Om Boströms ideelära /
14

(1884) Author: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

när de betraktas materialier, kan åskådliggöras genom
reflexion på de systemer, som för oss äro gifna, såsom
talsystemet, som är ett af de enklaste och derföre såsom
upplysande exempel äfven ett af de tjenligaste, figursystemet
och de konkretare systemer eller organismer, som höra till
den ändliga verlden. I talsystemet t. ex. hafva momenterna
samma form ala fullkomlighet, som det hela. De äro lika
sjelfständiga tal som det bela eller hafva full homogenitet
eller artlikhet med det hela. Om det hela antages vara
ett absolut väsen, så följer af detta antagande, att hvarje
moment af det hela ock är ett absolut väsen, när det ur
formål synpunkt betraktas. Om det hela är en absolut
ande, sä är hvarje moment af det hela ock en absolut
ande (hvad en tillvarande ande är i sin sanning). Och
likaså om det bela är absolut lefvande, sjelfmedvetande
och förnimmande, så är hvarje moment af det bela ock
absolut lefvande, sjelfmedvetande och förnimmande,
emedan hvarje ofullkomlighet hos momentet äfven vore en
ofullkomlighet hos det hela. Hvarje tal har äfven den
bestämningen gemensam med det hela, att det är ett
högsta tal (väsende), eller har den högsta materiala
fullkom-heten, när det endast betraktas med afseende på sitt eget
innehåll och när det icke betraktas inom något högre tal
såsom dess bestämning. Men fastän talen hafva samma
fullkomlighetsattributer, när de betraktas formaliter, så
äro de dock åtskilda. I ett (absolut) system finnas
åtskil-nader, ehuru icke motsatser. Hvilket tal är (innehåller)
ett och derutöfver ingenting annat än sig sjelft? Två.
Hvilket tal är ett och två och derjemte endast sig sjelft?
Tre. Hvilket tal är ett, två och tre och derjemte endast
sig sjelft? Fyra o. s. v. Det lägsta talet (väsendet), som
är enkelt, förnimmes genom sig sjelft. Det andra
förnimmes genom det första och sig sjelft. Det tredje förnimmes
genom det första och andra samt genom sig sjelft o. s. v.
Häraf visar sig talens åtskilnad. Och detsamma som
gäller om detta tankesystem, såsom blott system betraktadt,
gäller äfven om Guds ideer, som ock äro ett system och
om de sanna och eviga väsenden, som äro de omedelbara
objekten för dessa ideer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehbosideel/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free