Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
att söka bortförklara eller göra om intet det faktum, att
väsendena enligt Boström äro absoluta, när de betraktas
i sin sanning eller i Gud såsom bans bestämningar, denna
hans åsigt må vara sann eller osann, är tydligen en
orimlighet. Jag hänvisar till de citater ur Boströms skrifter,
som innehållas i min förra uppsats och hvilka jag här icke
behöfver återupprepa.
Då det redan genom min förra uppsats blifvit genom
citater ur Boströms skrifter styrkt, att väsendena ha samma
allmänna bestämningar, som Gud, när de betraktas i sin
sanning eller i och för Gud, så vill jag nu endast
upptaga till besvarande den frågan, huruvida den uppfattning,
som Boström har af väsendena, när de betraktas från de
synpunkter, som äro gifna i de satser af Boström, som
anföras å sidd. 9 — 15 af prof. Nyblæi uppsats, innehåller
någonting, som är oförenligt med den förra betraktelsen
af desamma. Hos prof. Nyblaeus är det ett alltjemt
återkommande påstående, att väsendena i Gud eller ideerna
äro »högre och lägre och följaktligen ändliga och relativa».
I denna prof. Nyblæi sats ligger visserligen en
obestämdhet och tvetydighet. Väsendena äro högre och lägre (när
de betraktas materialiter eller i förhållande till hvarandra)
och följaktligen ändliga och relativa (när de betraktas i
och för sig och således icke i förhållande till hvarandra)?
Men jag vill för tillfället bortse från denna tvetydighet och
obestämdhet. Den fråga, jag har att besvara är denna:
kunna väsenden (ideer), som äro lägre än Gud, likväl sägas
vara absoluta i detta ords stränga bemärkelse och om
de äro absoluta, hvarpå grundar sig denna deras absoluta
karaktär? Vi ha redan förut lemnat svar på denna fråga
genom att utgå från det guddomliga förnuftets absolut
systematiska form och derigenom att vi visat, att af denna
dess form följer, att väsendena i formelt afseende äro
absolut fullkomliga eller hafva samstämmighet och artlikhet
med det hela. Till samma resultat kommer man äfven,
om man reflekterar derpå, att väsendena i Gud eller Guds
bestämningar icke i något afseende äro ofullkomligt
förnumna utan tvärtom äro förnumna med oändlig klarhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
