- Project Runeberg -  Hvilken verldsförklaring uppfyller fordringarna för möjligheten af menniskans praktiska lif? /
7

(1868) [MARC] Author: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

solut förbindande högre, som kan vara lag och ändamål
för denna bestämdhet.

Vi öfvergå nu att ur den i vårt ämne angifna
synpunkten betrakta de olika verldsförklaringa.r, till hvilka
de faktiskt gifna formerna af verklighet gifva anledning.
Dessa äro den mekaniska, dynamiska och teleologiska
veridsförklaringen. Om det härvid kommer att visa sig,
att ingen af dessa, åtminstone under sin omedelbara form,
uppfyller de fordringar, vi söka, safnt att de således
endast äro föregifna verldsförklaringar, så hafva vi att i
korthet angifva det för förståndet giltiga uppfattningssätt
af verlden eller verkligheten i det hela, som det praktiska
lifvet för sin förklaring fordrar.

Den form af verklighet, som först är till för
menni-skan, så snart hon skiljer mellan sig sjelf såsom subjekt
och förnimmelserna såsom dess objekt, är de individuela
kropparna eller oorganiska tingen. Att dessa icke äro
e-gentlig eller sann verklighet finner hon omedelbart deraf, att
de uppkomma, vexla och förgås. Ty den brist, som vi först
finna inom vår verld och som angifver hennes ändlighet och
ofullkomlighet i det hela och hos oss väcker tanke på och
behof af en högre verklighet än denna, är vexlingen och
förgängelsen inom henne. Men i all vexling och
förändring måste finnas något varaktigt och bestående, som
ligger under och uppbär det vexlande. Ar nu menniskan icke
medveten af någon högre verklighet än denna och hon här
gör användning af substantialitetsgrundsatsen med
fasthållande af den fordran, att egentlig verklighet måste vara
af en art, så är den verldsförklaring, till hvilken hon
kommer, antingen mekanisk eller dynamisk. Den form
af verklighet, som här är gifven, är nemligen konstituerad
af materie och kraft, och man kan derför sätta den ena
af dessa faktorer såsom den första eller såsom substans
och den andra såsom accidens. Fäster man sig vid det
ena membrum, materien, så kommer man antingen till
den åsigt, att det enkla, som det sammansatta
förutsätter, är quantitativt bestämda delar i rummet eller ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehhvilken/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free