Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8i
en frukt av tidens lättsinne och nyhetsmakeri, ville talaren
påminna om att det under de första åtta århundradena efter
kristendomens införande endast fanns civiläktenskap. Även Luther
uppträdde på sin tid mot all sammanblandning av det andliga
och världsliga regementet, till bestyrkande varav talaren anförde
åtskilliga citat ur reformatorns skrifter. Så hade Luther kort
före sin död yttrat: »Så många länder, så många seder, säger
ordspråket. Och eftersom bröllop och äkta stånd är en världslig
förrättning, så anstår det oss andliga och kyrkotjänare att
ingenting vilja häruti ordna eller regera utan låta varje stad och land
hava sitt bruk och sin sedvänja. Allt sådant låter jag herrar
och råd göra och föranstalta, som de vilja. Det kommer mig
icke vid. Men om man begär av oss att välsigna dem, så äro vi
skyldiga att göra det.»
Talaren hänvisade i övrigt till de länder, där
civiläktenskapet redan vore infört. Ingen hade hört, att det där medfört
några ledsamma verkningar utan tvärtom. Klart vore, att
personer, som anse Guds välsignelse vara av stort värde vid alla
viktigare steg i livet och icke minst vid ingåendet av äktenskap,
skulle förskaffa sig en sådan välsignelse men på ett sätt, som
överensstämde med deras andliga känsla och smak.
Ehuru talaren icke hyste större förhoppning om att hans
motion den gången skulle gå igenom slutade han dock sitt
anförande med att yrka bifall till densamma. Han erhöll
därvid understöd av lektor Waldenström, doktorerna Nyström och
Wretlind m. fl., som också hade ivärdefulla inlägg i frågan. Enär
en talare under debatten anmärkt, att de frikyrklige ville bo
kvar i det gamla huset men icke rätta sig efter dess
ordningsregler, hade Ekman ett nytt yttrande, i vilket han framhöll, att
en förståndig man, som ville behålla sitt husfolk, vore angelägen
om att bereda detsamma mesta möjliga trevnad i hemmet. Vore
det för trångt, tillsåge han, att väggarna utflyttades, på det att
de måtte få bättre utrymme. Eljest kunde den tid komma, då
skaror i tusental vände det gamla hemmet ryggen.
Vid begärd och företagen votering avslogs motionen med
109 röster mot 63, som avgåvos för bifall till densamma.
Emel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
