Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
för egen del söka komma till klarhet i denna allt annat än
lätt-lösta fråga.
Vid 1893 års riksdag lyckades Ekman få kamrarna med sig
för ett par motioner, som han då väckte. Den ena gällde ett
förtydligande av 7 kap. 3 § strafflagen i syfte att få cigarraffärerna
i likhet med annan kramlåda stängda under sön- och helgdagar.
Den andra gällde avskaffandet av den s. k. borgareeden, vilken
enligt 3 kap. 1 § handelsbalken måste avläggas av den som ville
vinna burskap som borgare. Däremot avslogs hans tredje
motion om dödsstraffets avskaffande. Det skulle dröja ännu
omkring 15 år, innan ens andra kammaren ansåg sig kunna lämna
bifall till en dylik reform.
För internationella förbindelser och enhetssträvanden visade
Ekman ett livligt intresse. Så yttrade han sig vid denna riksdag
till förmån för mellanfolkligt erkännande åt grundsatsen av
enskild egendoms okränkbarhet till sjöss under krigstid.
För att bringa kyrkolagens definition på svenska kyrkans
lära i full samklang med regeringsformens föreskrifter därom
hade k. m:t framlagt proposition om viss ändring av
förstnämnda lag. Emellertid fruktade man från högkyrkligt håll
attack mot bekännelsetroheten. Ekman åter förmenade, att
svenska kyrkan icke behövde annan grund för sin lära än Gamla och
Nya testamentets skrifter samt att på grund därav Augsburgiska
bekännelsen och Konkordieformeln kunde avskaffas såsom
bekännelseskrifter. Då man beskyllde honom för att han ej lyckats
uppträda med några sakskäl mot lärorna i de s. k.
bekännelseskrifterna, förklarade han, att han hade dessa med sig i
kammaren samt att han lagt emellan på åtskilliga ställen och vore beredd
att när som helst börja striden. Dock avstode han tills vidare
därifrån, enär han icke trodde, att andra kammaren skulle
känna sig trakterad av en teologisk debatt.
I flera andra frågor hade Ekman ordet under 1893 års
riksdag.
Som perioden med denna riksdag var till ända, förrättades
under sommaren och hösten nya val i landet till andra kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
