Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om icke byggnadsverksamheten i förstäderna bedrefves under så ringa garantier för ett
solidt arbete, skulle denna utskjutningsprocess utan tvifvel kunna hälsas med oblandad
tillfredsställelse. Många af den äldre, inre stadens arbetarbostadslägenheter erbjuda icke tillräckligt utrymme
•’? bostadslägenheter om 147 rum och kök, alltså något mer än 5 lägenheter och 21 rum (och kök) per hus mot i
medeltal 28 rum år 1905, Vid folkräkningen 1879 befanns det komma i medeltal 12,5 rum (och kök) på hvarje
boningshus (inom stadsplanen). Får man tro en 1904 verkställd summarisk »rumsräkning», skulle detta år pä hvarje hus
komma i genomsnitt 14,7 rum (och kök). — Se Rob. Schultz, Folkräkningen i Uppsala 1879 och Uppsala
Stadsfullmäktiges tryck 1905, N:o 1, sid. 5.
Skildringen at den allmänna hygienens utveckling i Uppsala under den gångna människoåldern ligger
utom planen för denna afhandling. Det kan dock förtjäna påpekas, att det arbete, som härunder utförts för ett
bättre byggnadssätt, förbättringar af gator, vattentillförsel, afträden m. m., ocli som i sin män bidragit till att
i Uppsala liksom i öfriga svenska städer i så hög grad nedbringa dödligheten, såtillvida synnerligen nära hör ihop
med bostadsfrågan, som det innebär en förökning af husens bostadsvärde. Af särskildt intresse är därvid att följa
utvecklingen af förstäderna och deras sammanknytande med den inre staden.
Några citat rörande förstäderna under deras första hastiga uppväxttid må tillåtas. I K■ Bfhdes
femårsberättelse för 1886—90 läses (sid 9): »Denna långt utsträckta byggnadsverksamhet har f. ö. i ett annat afseende
(citatet hör ihop med det på sid. 10 detta arbete not 2 anförda) varit för samhället i dess helhet menlig. Den
har omgifvit staden med en krets af illa byggda, osunda förstäder, hvilka väl hittills till god del tjänat till bostäder
åt den arbetarebefolkning, som byggnadsverksamheten tarfvat, men som, efter hvad man kan befara, framdeles skola,
genom att bereda billiga, om ock usla bostäder för en fattig, lös befolkning, såväl i fattigvårds- som sanitärt
hänseende blifva en börda för samhället.»
Mera i detalj kan man följa förstadsutvecklingen i doktor Schultz hälsovårdsberättelser — som stadsläkare
i Uppsala läkarförenings förhandlingar. Därur mä citeras följande. Pä tal om orsakerna till
tyfoidfeber-epidemien vintern 1883—84 yttras bl. a.: »Ar 1879 förekommo inalles 84 fall af tyfoidfeber, men af dessa ej mindre
än o2 inom den dä nyss med staden förenade Nya Svartbäcken. Denna stadsdel eller rättare den mindre del däraf
där nervfeber förekommit — inneslutande en folkmängd af mer än 2,000 personer och som för några år sedan utgjorde
en sumpig åker är hopträngd mellan fyra vägbankar, som hindra allt aflopp för dagvattnet, isynnerhet som alla
gamla landsvägs- och åkerdiken vid byggnadernas uppförande småningom försvunnit. Den vattensjuka marken, som
hufvudsakligen bildas af alluviallera, som den fordom rnera betydande »Svarta bäcken» afsatt, ligger mycket lågt,
och dess grundvatten träftas redan pa 1 ä 2 fots djup, om ej långvarig torka varit rådande. På denna dåliga
byggnadsgrund hafva under de sista 10 — 15 åren uppförts en mängd boningshus för stadens fattigaste befolkning, utan
någon hänsyn till sundhetens eller snygghetens fordringar. Afträdena ligga tätt intill boningshusen och orenligheten
upptogs vid ifrågavarande tid, 1879, endast i gropar eller i stora komposthögar. Här och där inom gårdarne
befintliga brunnar med smutsigt och ibland stinkande vatten användes till tvätt och skurning, måhända någon gång
också till matlagning. Vattenledningsposter funnos endast tämligen aflägsna. — — — Samma beskrifning kan i
hufvuddragen tillämpas på den under de senaste åren omkring V2 fjärdingsväg utom stadsplanen uppkomna förstad,
som i dagligt tal bär det gemensamma namnet »Gränsen».––––––––Likaså den ungefär samtidigt rådande lilla
lokala epidemien — — i den omedelbara närheten af det illa beryktade och mycket bekämpade Luthagsdiket.»
(Ups. Lälcarf. förhandi., Bd 19, sidd. 261—265.) — 1888 yttrar Schultz (Bd 24): »Sedan under år 1887
vatten- och afloppsledningar blifvit framdragna genom hela Nya Svartbäcken och genom separatledningar
kommit i det närmaste hvarje gård hä/städes till godo, kan man våga hoppas, att dödligheten skall ytterligare minskas.»
följande ar heter det: »De strängare bestämmelser rörande sättet för städernas bebyggande, som innehållas i
1874 års byggnadsstadga och af den framkallade speciella byggnadsordningar, hafva i väsentlig mån bidragit
därtill, att en stor del af våra städer omgärdats med förstäder. Så har det gått äfven här. Uppsala har fått
tätt invid sitt planlagda område 4 byggnadskomplexer, 3 på nordvästra sidan, nämligen Erikslund, Stabbylund
och Eriksdal samt åt nordost, längs landsvägen, den s. k. Vaksalastaden bestående af lägenheterna Karlsborg,
Sainecke, Petterslund, Ala, Johannelund och Johannesbäck. ––––-Denna östra förstad äger 40 bebyggda tomter
och de 3 förstnämnda tillsammans 61. Det säger sig själft, att de, som byggt på dessa ställen, mera tänkt
på att göra sina små kapital fruktbärande än på sina hyresgästers bästa, och att de, som af de billiga hyrorna
lockats att här bereda sig hemvist, tillhöra den samhällsklass, som lefver under i allmänhet ogynnsamma förhållanden.
Det är visserligen sant, att genom de fattiga familjernas utflyttning frän den egentliga staden trångboddheten i
\äsentlig mån minskats, men härdarne för smittosamma sjukdomar hafva blott flyttat utom del gamla råmärket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
