Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohus slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IIOHUS SLOTT.
11
fallte hon fram sitt åkdon, och begaf sig å väg till Bohus, dit hon sändt
ordres, att fångarne skulle föras henne till mötes. På detta slott, hvarest,
sextioåtta år förut, hans föräldrars förlofning afslutats, intågade nu Albrecht
som fånge, ett mål för segrarinnans begabbelser. Emedan han före slaget
utlofvat, att icke utbyta hjelmen mot sin vanliga hufvudbonad, innan han
tagit "Munkedejan" till fånga, lät drottningen nu göra en hätta (mössa)
med 30 alnars vidhängande släp, och påsätta honom densamma, med flera
upptåg, som dock synas föga troliga. Sednare på året, den 30 November,
finna vi drottningen, här hafva utfärdat sitt skyddsbref för Vadstena kloster.
Om henne gå för öfrigt i trakten ett par sägner. Enligt den ena skall hon,
som förmodligen begifvit sig, norr ifrån, sjövägen till Bohus, och för motvind
landstigit i Tjufkil, der blifvit frånstulen en klenod, den hon återfått vid sin
framkomst till Gullbringa, och som belöning skänkt sistnämde gård åt
tillrättaskaffaren. Dessa tvenne ställens nuvarande namn skola just tillkommit
i anledning af denna händelse. Den andra sägnen förmäler, att när
drottningen en gång på silfverskodd gångare red uppför den branta stigen
till slottet, lossnade en af hästskorna, hvilken sedan länge satt uppspikad
öfver den inre fästningsporten.
Under den såkallade Unionstiden är i historien sällan fråga om Bohus;
men mot slutet af denna period förekommer dess namn oftare. Ehuru
slottet, som tillförene nämdes, i begynnelsen endast var uppfördt af trä, lärde
man sig dock småningom inse dess vigt, såsom varande en nyckel till
Elfven, af hvars alla seglare dess borgherrar utkrafde en dryg tull. Bland
de vilkor, hvilka Carl Knutsson, såsom dåvarande riksmarsk, uppsatte för
Konung Christofers ernående af svenska kronan, finnes under § 10 detta:
"Item svenske män skulle vara tullefrii för Bogehuus." Konungen samtyckte
väl 1441 härtill, som till de andra vilkoren; men utan afsigt att nånsin
hålla dem, och troligen var det just på trotts, i anledning af de svenskas,
klagomål öfver löftesbrottet, som slottet är 1448, då Kolbjörn Gäst var
slottsherre, blef ombyggdt af sten och ytterligare befästadt.
Då sedermera Carl Knutsson, som under tiden blifvit upphöjd till
konung i Sverge, vid en herredag på Bohus, Askonsdagen 1449, af
Norrmännen kallades till denna värdighet äfven bland dem, hvartill han sedermera
verkligen hyllades i Biskopshammar och kröntes i Throndhiem, ehuru han
följande året åter förlorade denna krona, som då tillföll danska konungen,
uppblossade kriget dem emellan, till en början i Skåne och Vestergötland,
men flyttades sedan till Bohuslän. Carls marsk, Thord Bonde, brydde sig
dock icke om, att spilla sina krafter mot det, efter den tidens begrepp,
nästan ointagliga Bohus, utan anlade sjelf åtskilliga borgar i länet, eller
reparerade gamla, förande derifrån ett guérillakrig mot Kolbjörn Gäst, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
